Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg, finlandssvenska vappen, är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien och Tyskland den 30 april eller 1 maj. Traditionen grundar sig på de hedniska högtider som funnits spridda i Europa, men har senare kommit att sammankopplas med Heliga Valborgs kult, mot häxtro och onda andar, som uppstod speciellt efter hennes död år 779.
På många platser i Finland och Sverige firas helgen genom att bränna bål och på vissa platser med fyrverkerier och smällare. Valborgselden, valborgsmässobålet eller, kanske i folkmun populäraste, majbrasa, ska inte förväxlas med en vårdkase som är en eld som varnar för krig eller örlog.
På hednisk tid firade man i Norden en äldre högtid som var kopplad till
de döda. Gränsen mellan de levande och de döda ansågs vara svagast
under just denna natt.
De flesta svenskar firar inte heliga Valborg, utan våren och
firandet går längre tillbaka i tiden än kristendomen. Eldar tändes
ursprungligen inte för att skrämma bort häxor utan för att bränna det
gamla och ge plats för det nya. När Sverige blev kristet på 1000-talet
byggde de kristna kyrkor på den gamla religionens högtidsplatser och
gjorde om de rådande högtiderna till kristna varianter. Vårdagjämningen
faller in på en annan dag. Antagligen är dagen flyttad av de kristna
för att stämma med Valborgs historia. Vårdagjämningen firas på många
ställen i världen, bl.a. i förbindelse med Nouroz i Iran, Afghanistan
med flera länder.
Källa Wikipedia.
